Kan kosttilskudd styrke negler og hår?

Anki Sundin har sett på en del påstander rundt virkning av kosttilskudd.
Gjør som tusenvis av andre. Lytt på vår podcast du også.

Kan kosttillskott stärka hår, hur och naglar?

 

Finns det fungerande kosttillskott för starkare hår, hud och naglar? Alla de produkter som står på hyllorna med diverse vitaminer, mineraler och växtextrakt av alla möjliga slag - finns det någon vetenskap bakom? Kort sagt, kan du få friskare hy, starkare hår och vackrare naglar av kosttillskott? (Bilden lånad från mama.nu)
 

Forskning och marknadsföring inte alltid överens

Forskning och marknadsföring är inte alltid överens om vad som gäller. Jag gjorde därför en explicit sökning på ”dietary supplements skin” på PubMed, den vetenskapliga databas där publicerade studier i medicin och näringslära finns tillgängliga. Jag har hittat några undersökningar som kan vara relevanta att ta upp här. (Bilden lånad från fragadietisten.se)

Framför allt fokuserar de på komplexa blandningar av antioxidanter som kommer direkt från växter, det vill säga diverse växtextrakt. Det jag har gjort här kan inte betraktas som en heltäckande litteraturstudie, men jag har åtminstone gått igenom de första 100 studier som kommer upp med denna sökordskombination. Kort sagt finns några studier på intag av extrakt från olika växter och som pekar på positiva effekter på huden. Jag inser att jag borde ha varit tydlig i mitt ursprungliga utspel med att jag avser hud, hår och naglar som är friska vävnader från början, och att målgruppen för det budskapet är allmänt hälsomedvetna människor i så måtto att de vet att det är bra att äta näringsrikt och varierat. Om man har brist på någon näringsämne kan detta naturligtvis påverka kroppen på olika sätt, även hud, hår och naglar. Likaså finns det läkemedelsklassade preparat i form av både tabletter och salvor med olika ingredienser som hjälper vid till exempel eksem, olika sjukdomar och så vidare.

I sammanhanget är det också viktigt att poängtera att ”starkare hud, hår och naglar” i sig behöver förklaras närmare. Kvaliteten på dessa vävnader kan utvärderas på olika sätt - man kan mäta elasticitet, styrka, hårdhet, tjockhet, fettinnehåll, motståndskraft mot solskador och så vidare (beroende på vilken vävnad vi pratar om).

Något som skulle behövas vidare för att avgöra om en person skulle få effekt eller inte av ett givet tillskott är någon form av standardiserad näringsstatus att ta avstamp från. Hur mycket av ett visst näringsämne ska det alltså finnas redan i kroppens olika pooler för att ett ytterligare tillskott skulle ge effekt? Det är en fråga som står obesvarad idag.

Intressanta resultat

Antioxidanten resveratrol (som finns i vindruvor och därför relativt hög koncentration i rött vin) i kombination med procyanidin har exempelvis visat sig ha lovande effekter. Det man mätte här var fuktighetsgrad i huden, elasticitet och hur mjuk huden var efter 60 dagars behandling. De uppmätte också en ökad antioxidativ förmåga i huden (Buonocore D et al, 2012). Jag skulle vilja se en jämförelse mellan att äta en kost rik på dessa näringsämnen och ett intag av ett kosttillskott med just resveratrol och procyanidin. (Bilden lånad från cdnme.se)

En blandning av lykopen (det röda färgämnet i tomater), extrakt av acerola (Malpighia glabra) och vindruvskärnor samt en kommersiell produkt kallad Biomarine Complex har visat sig ha positiva effekter på solskadad hud. (Costa A et al, 2012). Ett problem med denna studie är dock att alla kostnader för studien betalades av Ferrosan do Brazil Ltda, en del av företaget Ferrosan, numera sammanslaget med Pfizero och som säljer detta preparat. Det man dokumenterade och lade samman till ett studieresultat var försökspersonernas subjektiva bedömning om förändring, de involverade hudläkarnas subjektiva bedömning, samt mätning av fuktighet i huden (korneometri), fett i huden (sebumetri) och pH-mätning. Att dokumentera försökspersonernas egen utvärdering om huruvida något blivit bättre eller inte kan vara ett bra komplement till en objektiv mätning av en eller flera faktorer, men i just denna undersökning hade man använt dessa utvärderingar som ett underlag för hur många procent färre rynkor och så vidare de fått.

Ett liknande resultat hittade jag med barkextrakt från Pinus pinaster (enligt Wikipedia det latinska namnet för medelhavstall eller terpentintall). Denna bark innehåller en blandning av olika så kallade bioflavonoider. Här hittar vi ämnen som vi känner igen från både blåbär, vindruvor, kakao och te, så sammansättningen verkar dock inte vara unik i allt väsentligt för just denna bark. Intressant nog uppges denna bark ha använts länge tillbaka som ingrediens i mat på grund av sin ”torra” smak som vi också känner igen från många andra livsmedel. Barken uppges också vara en säker ingrediens, till skillnad från extrakt från grönt te, som har kopplats samman med några få fall av leverskador.
Hudparametern som undersöktes här var så kallade ”solfläckar” eller ”åldersfläckar”, den fläckiga, bruna pigmentering som huden kan utveckla på grund av solexponering. Det konstaterades att de bioflavonoider som ingår i medelhavstallens bark (liksom många andra livsmedel) kan förbättra solljusskadad hud (Furumura M et al, 2012). Här angavs inte koncentrationen av bioflavonoider, så det går tyvärr inte att översätta mängderna till hur mycket det skulle motsvara i andra livsmedel. Det ska också nämnas att forskningsgruppen fick medel från företaget som tillverkar tillskottet för att användas till studien i fråga. (Det är lite oklart om det handlar om reda pengar eller om de enbart bidragit med själva preparatet.) Denna koppling behöver inte ha påverkat den tolkning av data som forskarna gjorde, men jävsförhållanden är bra att känna till. Dessutom fanns ingen försöksgrupp som fick bara placebo, utan båda grupperna fick barkextrakt men i olika mängder. Det gör att vi inte kan avgöra vilken effekt andra faktorer hade på hudkvaliteten.

Sedan finns det naturligtvis kliniska tillstånd som kan förbättras med diverse tillskott. När det gäller hudinfektioner av bakterier och svamp kan salvor som innehåller vitlök hjälpa, men man manas till försiktighet på grund av att vitlök som appliceras på huden kan orsaka kontakteksem. Aloe vera är ett annat på gränsen till universalmedel som finns som både salva och för oral administration (t.ex. juice). En undersökning visade att patienter med en mildare form av psoriasis (”slight to moderate plaque psoriasis”) som behandlats med aloeverakräm uppvisade förbättringar. Detsamma har visats för salva innehållande curcumin, den gula ingrediensen i gurkmeja (Heng et al, 2000). Salvor är per definition inte kosttillskott, men jag tar upp det här ändå för att vara tydlig.

I en sammanfattande undersökning av Bath-Hextall FJ et al (2012) tittade forskarna på följande preaparat:


  • oral zinksulfat vs placebo
  • vitamin D vs vitamin E vs vitamin D+E vs placebo
  • pyridoxin (vitamin B6) vs placebo
  • havtornkärnolja vs havtornpulpolja vs placebo
  • hampfröolja vs placebo
  • solrosolja vs fiskolja vs placebo
  • samt DHA vs kontroll i form av mättade fettsyror med samma energiinnehåll

Resultatet blev att det inte fanns några övertygande bevis för att någon av dessa tillskott skulle vara positivt vid eksem. Däremot pekade Kawamura A et al (2011) på att ett intag av GLA kan hjälpa mot torr hud på grund av atopisk dermatit.

Vidare kom Drago et al (2011) fram till att ett intag av probiotika i form av Lactobacillus salivarius LS01 resulterade i en förbättring av den kliniska manifestationen av atopisk dermatit och upplevelsen av livskvalitet på grund av detta. Kul i sammanhanget är att jag hittade en chokladsmaksatt produkt med denna bakteriestam. Exakt hur mycket man skulle behöva av denna produkt för att få någon effekt på atopisk dermatit kan jag dock inte uppge, eftersom mängden bakterier inte uppges på produkten.

Sammanfattning

Extrakt från växter innehåller mycket komplexa sammansättningar av ämnen som på ett eller annat sätt kan påverka kroppen. Antioxidantrika livsmedel är med största sannolikthet hälsosamt för både hår, hud och naglar, men frågan om ett givet tillskott med isolerade vitaminer och mineraler skulle göra någon skillnad ställer jag mig fortfarande tveksam till - om vi pratar om konsumenter som har ett allmänt bra intag av näringsämnen. Vid brist kan ett tillskott av det bristfälliga näringsämnet naturligtvis göra skillnad. (Bild lånad från bioresurs.uu.se)

Ett flertal av de studier som finns på området har oroväckande kopplingar till industrin. Som jag nämnt ovan måste inte ett givet jävsförhållande ha påverkat de data som publiceras, men det finns en viss risk för att beroendeställningen till branschen i fråga kan locka att designa eller tolka en studie på ett för produkten gynnsamt sätt.

Slutligen vill jag poängtera att så kallade testimonials och icke-validerade kundundersökningar inte är värdefulla rent vetenskapligt här. Naturligtvis kan någon uppleva en positiv effekt i samband med att ha tagit ett visst tillskott, men det är inte samma sak som att påstå att kosttillskottet i sig har åstadkommit den effekten. Här behöver vi som konsumenter vara uppmärksamma mot marknadsföringen och göra vad vi kan för att kritiskt och objektivt granska den information som presenteras.


Referenser

Bath-Hextall FJ, Jenkinson C, Humphreys R, Williams HC. Dietary supplements for established atopic eczema. Cochrane Database Syst Rev. 2012 Feb 15;2:CD005205. doi: 10.1002/14651858.CD005205.pub3.

Buonocore D et al. Resveratrol-procyanidin blend: nutraceutical and antiaging efficacy evaluated in a placebo- controlled, double-blind study. Clinical, Cosmetic and Investigational Dermatology. 2012:5 159–165.

Costa A et al. Clinical, biometric and ultrasound assessment of the effects of daily use of a nutraceutical composed of lycopene, acerola extract, grape seed extract and Biomarine Complex in photoaged human skin. An Bras Dermatol. 2012;87(1):52-61.

Drago L, Iemoli E, Rodighiero V, Nicola L, De Vecchi E, Piconi S. . Effects of Lactobacillus salivarius LS01 (DSM 22775) treatment on adult atopic dermatitis: a randomized placebo-controlled study. Int J Immunopathol Pharmacol. 2011 Oct-Dec;24(4):1037-48.
Furumura M et al, Oral administration of French maritime pine bark extract (Flavangenol®) improves clinical symptoms in photoaged facial skin. Clin Interv Aging. 2012; 7: 275–286.

Heng M.C, Song M.K, Harker J, Heng M.K. Drug-induces suppression of phosphorylase kinase activity correlates with resolution of psoriasis as assessed by clinical, histological and immuno- histochemical parameters. Br J Dermatol. 2000;143(5):937–49.

Kawamura A, Ooyama K, Kojima K, Kachi H, Abe T, Amano K, Aoyama T. .Dietary supplementation of gamma-linolenic acid improves skin parameters in subjects with dry skin and mild atopic dermatitis. J Oleo Sci. 2011;60(12):597-607.
Schenefelt PD. Herbal Treatment for Dermatologic Disorders.

Publisert: 04.11.2013 KL. 08:44
Kategori: Siste Artikkel

Har du lest disse?

I henhold til undersøkelser gjort er det bare mellom 3 og 8 prosent av vestlig europeisk befolkning som er laktoseintole...
Hvor du holder hantelen påvirker hvor tung øvelsen er.
Er det en sammenheng mellom størrelse på leggene og livsstilssykdommer.

Hold deg oppdatert på nyheter

Vi sender ut nyhetsbrev regelmessig med gode tilbud, fagartikler, tips, oppstartsdatoer og annen informasjon om våre studier.

* Ved å gi oss dine kontaktopplysninger samtykker du til at vi kan kommunisere med deg via e-post og samtidig samtykker du til vår personvernpolicy.